Håll i er för nu kommer bomben. Jag ska ut och springa! Med Lisa. Sitter här i träningskläder. Har tyvärr inga löpardojor med mig (inte tänkte väl jag att jag skulle bli så här hurtig) så det får bli Converse. Mindre bra kanske.

När man inte kan sola så får man hitta annat att fördriva tiden med. Som att träna eller laga asgod mat. Vilket är exakt vad jag har gjort idag. Det blev situps, armhävningar och annat smått och gott här på mattan (JA, DET ÄR SANT! JAG!) samt lövbiff, kokt potatis, broccoli och svampsås till middag och jordgubbar med grädde till efterrätt.

Jag stör mig på en sak. Nämligen det faktum att jag var väldigt korkad när jag tog min första antibiotikatablett. Jag tänkte inte. Eller rättaresagt, jag RÄKNADE inte. Tabletterna ska tas var åttonde timme. Jag tog min första klockan 10:15 på morgonen. Räkna nu själva ut vilken otroligt jobbig tid jag måste ta en av tabletterna varje dygn..

Okej, nu har jag samlat krafter. Och gjort allt förarbete med bildredigering. Jag är nu redo för att ge er den efterlängtade rapporteringen om gårdagen. Vilket var en oerhört skum kväll. Men rolig. Följ med!

1. Kvällen började på min och Lisas favoritbar på las Ramblas. Publiken består till största delen av män i alla åldrar. Dock främst äldre. Man finner också exempel på punkare och rockers. Och så har vi jag och Lisa förstås.

Jag och min tequilashot som jag blev bjuden på, en lite smått magsjuk Lisa och vår älsklingsrocker Pau.




2. Varje kväll på denna bar lär vi alltid känna nytt väldigt random folk. Någon dag har vi träffat någon söt division-två-fotbollskille vid namn Fran som Lisa halvt förälskat sig i. Andra gånger har vi träffat bandmedlemmar i rockband som vunnit the Wacken Festival's Band Battle och som har turnerat i Europa. Igår var det halvhippiernas tur.

Två av halvhippiesarna. Den första heter Quim. Och av någon anledning så har han nu mitt nummer.




3. En annan bra sak med denna bar är att där jobbar stans snällaste, gulligaste, mjukisbyxklädda bartender.

Jag (otroligt nöjd) och Herr Gullig Mjukisbyxklädd Bartender.




4. Halvhippiesarna må ha verkat lite skumma. Men de var väldigt trevliga. Man ska inte döma folk för tidigt.

Lisa, halvhippien som visade sig vara en kompis och lagkamrat till Alex och halvhippiens dam.


 

5. Till slut lämnade vi baren. För att ta en promenad. Lisa ville nämligen prova om hon kunde röra på sig utan att behöva ge vika för sin magsjukas attacker. Det kunde hon. Vi passade på att ta kort. Problemet med att bara vara två är dock att man bara kan ta kort på en i taget. Vilket är tråkigt. Och ser väldigt egoistiskt ut. Trevligt nog så tyckte en vakt det också och erbjöd sig därför att ta ett kort på oss tillsammans. Det sa vi inte nej till. Vi gillar kort.

De två första egobilderna. Och i mitten vaktens lyckade fotografiska mästerverk.




6. För er som inte vet så är Lisa Alatalo den människa i vår värld som har svårast för att ta beslut. Gårdagens dilemma var: "Håller magen för en utekväll på Vogue, eller gör den inte det?" Efter mycket om och men och övertalning så kom Lisa fram till att det var möjligt. Och vi gav oss iväg med karta i vår hand på en långpromenad till Vogue.

Efter några meter hörde vi dock att någon ropade "Filippa". Roparna var en grupp med småpojkar vi aldrig sett förut. Hursomhelst, så fick vi sällskap på vår promenad till Vogue. Och välbehövlig vägvisning. Vilka hjältar!

Några av småpojkarna. (Han i grönt ser ut som Daniel Sandin typ årgång 2006! Sinnes.)




7. Till slut kom vi alltså fram till Vogue, Festa Flaix och en ljudnivå och folkmassa som krossade alla rekord.

Vi träffade många vi kände. Och jag ville väldigt gärna ta kort med alla. Här med Cris, Bece och Mandu.




8. Det var en väldigt intressant kväll på många sätt. Det blev inga ragg. (Mogen som jag nu har blivit så har jag ju pratat ut med mitt föredetta ragg om den komplicerade situation som råder.) Men annat kul hände. Tex:

- Jag och Lisa blev hårt armbågade av en förbannad flickvän till en söt kille som vi öppet kallat för lammkött.
- Jag har blivit anklagad av en tjej att ha något på G med hennes expojkvän. Tydligen säger ryktena det. (Eh?)
- Jag fick höra väldigt arga hårda ord när jag igår storsint försökte sluta fred med den kille som jag bråkat med.

Lite vimmelbilder. Imar, Pau, Cris, Mandu, Sergi, jag, Maria och Helena.





9. Detta var alltså några händelser. Den bästa var dock när Lisa hälsade på sitt spanska ex Jordis nya flickvän. Hans min var nog det bästa jag sett. Hela ansiktet fullkomligt skrek "OOOH FUCK". Så. Jekla. Klockrent.

Det före detta paret. Som nu officiellt är no more. (Trots att jag inte vill tro det.)




10. Gårdagen avslutades dock ganska tidigt. Strax efter fyra. Och en långpromenad hem var ett faktum. En långpromenad som tack vare dålig guidning (Jag är arg, Mini-Berni!) blev dubbelt så lång för mig än nödvändigt.

Hur vi mår idag? Ja, själv har jag spenderat dagen i min säng. Med ett svullet och kraftigt smärtande öra (orsaken till den tidiga hemgången). Och en öm hals. Men klaga ska jag inte göra. För jag har det bättre än Lisa. Hennes magsjuka må ha legat i dvala igår. Men idag har den slagit till med full kraft. Jag lider med dig, babe!

Avslutande bild på mig och Frallan. Svenskarna. Blondinerna. Vi som ägde Vogue igår! HOOOJ!

Snart ska jag och Lisa åka och kolla på fotboll. Inte Barcelona dock utan idag är det Carmepojkarna som spelar. Vi blir hämtade av Alba om en timme. Senare ikväll blir det Vogue. Om Frallan behåller sitt nästan-frisk-tillstånd vill säga.

Mamma säger att jag har fått rundare kinder. Kan nog stämma. Inte det enda isåfall. Plus 4 kg hittills. Skräll! :D

När jag väntade på Lisa stod jag och kollade i skyltfönstret till en mäklare. Hus- och lägenhetspriserna här i Spanien är helt sjukt orimligt höga av någon anledning! Vill ni köpa hus i lilla fjuttiga Igualada? Skaffa fram 900 000 euro först!

Fem tankar om vår dag i Barcelona:

1. Anländer till staden. Går ner i metron. Första människorna vi möter är svenskar. Och mer svenskar fanns det. Varannan turist är svensk. Helt sjukt. Och det syns så väl på oss att vi är svenskar. Något med vår uppenbarelse. 
2. Ännu sjukare är dock det faktum att vi såg en vänersborgare på Las Ramblas. Jag är dock inte förvånad.
3. Det finns snygga killar i Spanien. Vi har sett dem! De jobbar på H&M vid Placa Catalunya. Gå dit!
4. Hur tragiskt är det inte att komma hem med enbart en påse kläder från en heldag i en av Europas största städer? (Särskilt då det rör sig om ett panikköp under de sista 15 minuterna för att inte komma hem tomhänt.)
5. Och hur tragiskt är det inte sedan att just denna ynka påse råkar vara från H&M? ...

Vad har jag hunnit med idag? Jo, jag har haft Aleu i 4,5 timmar. En av dessa spenderade vi med Lisa genom att promenera. Lax var också med. Det är Lisas hund. Hon är cool. Jag har också hunnit med att skapa och äta en helt fabolous måltid av köttbullar och stuvade makaroner. Vad jag gör nu? Jag sitter och blöder näsblod.

Lisas Pepa följde inte med till caféet idag. Men kanske ska hon följa med på promenad imorgon. Och Aleu också! Min och Lisas plan är nämligen att ta en sen morgonpromenad och ta kidsen med oss. Om det blir bra väder! Och då Johanna, då lovar jag att ta kort! ;) Kan bli nice detta!

Fyfan vad dåligt jag mår. Blir inte så mycket uppdatering idag. Kommer inte att ha något intressant att skriva om.

Vinterkräksjukan varar i tre dagar. Det betyder att jag har en sån här natt till att genomlida. Så trevligt.

Sagt på msn angående att Lipz tydligen hade besök av folk från Paradise Hotel igår:

Lisa sa (14:55):
filippa! döda mig. paradisestefan va på lipz igår :O varför missar jag detta?? varför NU?? :(

Lisa tyckte nog lite för mycket om det där programmet. (Okej, jag erkänner. Jag sörjer jag med. Fast Kristoffer.)

Ensam hemma. Aleu är på sjukhus. Det är ingen fara. Det var magsjuka. Men eftersom han är så liten så ville doktorerna ändå vara på den säkra sidan. Har dock inte ett hum om vad jag ska göra idag. Måste ta reda på detta.