Ni som känner mig väl vet att min största rädsla är att prata i telefon med folk jag inte känner. Jag hatar det. Jag får ångest bara av att ringa och beställa pizza. Den värsta typen av samtal är "viktiga" samtal till företag och liknande, eller samtal med kommunikationssvårigheter som att jag måste prata engelska. Det är döden för mig.

Varför berättar jag då det här? Jo, jag har nämligen fått det trevliga uppdraget att svara i hemtelefonen när jag är ensam hemma! För varje signal som ringer i huset går en ilning genom min kropp. Skräcken paralyserar mig i flera sekunder. Jag går i ultrarapid fram till telefonen och hoppas att personen som ringer ska hinna lägga på. Försöker sedan fumla med telefonen med flit. Tyvärr lyckas jag aldrig. Jag tvingas alltid trycka på den gröna knappen och svara. Det blir många samtal. Spanska. Katalanska. Och jag tycker alltid lika synd om mig själv..